Hitta till oss
- Magda Säteri, 643 97 Västra Näshulta
- info@magdakullan.se
- 016 - 800 18
Våra telefontider i säsong är ons-sön kl 10-16, samt de kvällar när vi har öppet.
Om ni vill besöka oss med helikopter eller flygplan, läs mer här.
Om Magda säteri
Magda säteri är ett ekologiskt lantbruk som ligger i Näshulta socken, mitt emellan Eskilstuna och Katrineholm.
Magda är ett väldigt gammalt lantbruk. Det vet vi för att den 24 juni 1244 så skänktes gården till Munkarna vid Saba kloster i Julita och detta gåvobrev finns bevarat (som jämförelse grundades Stockholm 1252). Det har under alla århundranden varit en gård med mjölkkor, spannmålsodling, mejeri, smedja med mera. Gården har drivits ekologiskt sedan 1976. 1995 slutade man mjölka och sedan dess finns korna här för att hålla hagmarkerna öppna och de ger även lite kött som en bonus. Gården är idag 300 hektar stor. Hälften är skog och hälften är åker och betesmark. De flesta byggnaderna på gården renoverades eller byggdes om 1881 till 1883 av dåvarande ägaren patron Lundh, exempelvis rev han gamla stallet och byggde ett nytt, den byggnad som nu inrymmer restaurangen.
Gården drevs av kapten Emil Eneblad mellan 1936–1976 och blev då känd för sina fina tjurar och mjölkkor som var av rasen SRB (Svensk Röbrokig ras). 1976–1995 skötte dottern Lena om gården med sin man Ewout van Alphen. De införde ekologisk och biodynamisk odling. Det var många kurser här under sjuttio- och åttiotalet i hur man odlar ekologiskt. 1996–2011 var gården utarrenderad till vår granne Roger Gustafsson på Ekbacken, han hade Hereford-kor här. När arrendatorn slutade 2011 så stod gården tom, utan kossor och traktorer.
Gården ägs idag av Monica Eneblad och sedan 2011 sköter kapten Christer Nordqvist om driften. Magdakullan startades och vi började med att köpa in 11 rödkullor, en gammalsvensk lantras. Efter ett par år så började vi sälja köttlådor till kunder i Stockholm och i Näshulta. I september 2014 öppnade vi caféet i det gamla stallet. Restaurangen invigdes till julen 2016. Magdakullan är en ordlek med gårdsnamnet Magda och ko-rasen Rödkulla.
Vår vision
Vi skall för framtida generationer bevara en sörmländsk gård så som den såg ut vid förra sekelskiftet. Vi gör det genom att varsamt restaurera byggnader, skog och mark, och på vägen mot vår vision så erbjuder vi hållbara och unika upplevelser för våra besökare.
Vi har varit ekologiska sedan 1976, det ska vi fortsätta med! Vi tror att det går att leva hållbart om vi alla hjälps åt. På Magda gör vi vårt bästa för att vara rädda om vår jord.
- Vi har en ekologisk växtodling och djurhållning.
- Vi använder lokala och ekologiska råvaror så långt det är möjligt.
- Vi är sparsamma med kemiska rengöringsmedel, vi älskar grönsåpa!
- Vi är resurssnåla, vi gör allt vad vi kan för att inte kasta några råvaror.
Djurhållning
Djurhållning vintertid
Vintertid (normalt november-april) har djuren tillgång till en ren och torr djupströbädd. När halmen blandas med gödsel kan det bli upp till 60 grader varmt i bädden, en skön vintersäng. Rödkullorna kan gå in och ut på vinterbetet som de vill. Utfodringen sker på en hårdgjord platta utomhus.
Vinterfoder
Våra kossor äter endast s.k. grovfoder. Korna får inget kraftfoder (krossad spannmål) för att växa fort utan lever på framförallt gräs och klöver. Ibland får de även ensilerad korn och ärtblandning. Detta odlar vi på åkrarna vart sjätte år för att få variation och växtföljd i marken, en viktig ingrediens då man odlar ekologiskt. Djuren har alltid fri tillgång till foder och får äta så mycket de vill.
Sommarbete
Sommartid (normalt maj-oktober) går djuren i våra beteshagar. Hagarna är väldigt varierade med strandbeten, ekhagar, gammal ängsmark och skogsbeten. Rödkullorna gör en stor insats för att hålla markerna öppna och vissa av hagarna håller s.k. särskilda värden. Där har länsstyrelsen funnit exotiska växter som jungfrulin, brudbröd och bockrot.
Kalvning
Rödkullan är dräktig i cirka 282 dagar (9 månader och 10 dagar). Kalvningarna brukar korna själva sköta om och det är väldigt sällan man som djurskötare behöver hjälpa till. Senast tjugo dagar efter kalvningen måste djuren dock märkas med Jordbruksverkets öronlappar. Detta kan vara ett spännande moment då mamman vakar över sin kalv och inte vill att någon kommer nära.
De första dygnen är kalven beroende av moderns råmjölk, detta är en extra fet mjölk med massor av nyttiga näringsämnen och antikroppar som kon producerar i samband med kalvning. Kalven går sedan med sin mamma och diar i upp till åtta månader innan den helt gått över till att bara äta gräs. Efter att kalven klarar sig själv så kallas den för kviga om det är ett hondjur och för tjur om det är ett handjur.
På Magda försöker vi att få kalvningen i slutet av mars då vårvärmen har kommit och det bara är några veckor kvar innan korna släpps ut i sommarbeteshagarna. Vi skiljer aldrig några kalvar från sina mammor utan de får gå ihop ända tills kalven klarar sig helt själv.
Stutar
De tjurakalvar som föds kastreras normalt inom åtta veckor. Efter kastreringen kallas djuren för stutar. Tjurarna blir mycket lugnare efter kastreringen och det är en förutsättning för att kunna ha dem i flock ute i beteshagarna. Det finns då heller ingen risk för att de okontrollerat skulle betäcka korna. Kastreringen sker alltid av veterinär och med djuren nedsövda.
Om rödkullan
Rödkullan är en av Sveriges äldsta nötkreatursraser. Den är kullig, med vilket menas att den föds utan horn. Den faluröda färgen har alltid funnits på denna ko. Rödkullan erkändes som ras 1912. Förekomsten av röda, kulliga kor i västra och mellersta Sverige är känd sedan mitten av artonhundratalet.
Dess ursprung är den numera utdöda gamla svenska allmogekon, även kallad smålandsko. På 1970-talet var rödkullan mycket nära att försvinna, enligt en inventering 1983 fanns det bara 18 kor och 2 tjurar av rasen kvar. Det fanns också sperma från ytterligare en tjur kvar hos semin. Rasen kunde dock räddas då man startade ett arbete för att öka intresset för lantrasen och för att bevara den. Läs mer om rödkullan på föreningens hemsida www.rodkullan.se.
De första tio djuren köptes 2011 från Åslemåla i Småland, här kan ni se en film därifrån.
På Magda finns för närvarande runt hundra rödkullor.